historia

Hos oss på Vårhem låg från början tre hus. Ett boningshus, ett uthus där grisen, dasset och ve´boa fanns och till sist verktsaden där ägaren av huset, Hendel Svedberg, hade sitt bleckslageri.

På granntomten bodde och arbetade Conny Kindblom med hustru Frida. Kindblom var målarmästare, och hans verkstad var "målarboa" där allehanda pigment och oljor förvarades. På gaveln av huset satte idrottsföreningen upp laguppställningar, på så sätt blev målarboa lite av en samlingsplats. Kindbolms fritidsintresse var jakt, och han hade alltid ett par jakthundar och geväret/bössan hängde över dörren. En gång kom en luffare in till Kindbloms och klagade på livet, som om han bara hade ett gevär genast skulle tas till ända. Kindblom reagerade snabbt, tog ner geväret och bad luffaren följa med, det skulle vara lätt ordnat. Luffaren blev så förskräckt att han fort sprang därifrån.
Målarmästare Conny Kindblom gjorde sin egen färg och målade såväl utomhus som ådringsmåleri inomhus. Han hade bl a Arthur Nylén anställd, som senare tog över målerifirman. I slutet på 1940-talet byggdes boningshuset, Björneborg, till för att kunna öppna en affär. Affären fick namnet Tranemo Färg och Kemikaliehandel.

Kindbloms verkstad skulle i slutet på 1980-talet rivas. Vi tyckte att huset var vackert och fick lov att istället för rivning flytta det till Vårhem. Vi iordningställde en grund, men när sommaren kom var det omöjligt att få tag i flyttfirman vi anlitat för själva flytten. Det visade sig att huset var i för dåligt skick, och vi fick istället riva det. Vad vi kunde ta vara på var fönstren som vi plockade ur och renoverade del för del. 
Under sommaren 1988, fick vi nu istället bygga ett nytt utifrån måtten på det gamla.
En före detta snickare hjälpte oss igång och vi arbetade träget från arla morgon till sen kväll. För varje nytt moment fick vi av snickaren visat oss hur vi skulle gå vidare. När högskolan på hösten började och vi gav oss iväg till studierna igen stod där ett skal som utvändigt så långt det varit möjligt såg ut som Målarmästare Kindbloms verkstad.

Först 2007 tog vi oss an huset igen, nu med det invändiga och med en idé om uthyrning.
På varje ledig stund planerade vi husets planlösning, materialval färgsättning osv. Ett intressant och spännande arbete.
Vi har valt att använda oss av naturmaterial, massivt trä på väggar, golv och all fast inredning, kakel och klinker i våtutrymmen, ytskickt temperafärg och linoljefärg. Textilier ull, bomull och lin, vi använder ulltäcken och ullkuddar i våra sängar.
Till väggarna använde vi temperafärg bruten med grön umbra, pigment som vi hittat i stora  trätunnor från målarmästare Conny Kindbloms tid. Fönstren och köksinredningen är målade med linoljefärg. Mycket av inredningen har köpts på myrorna, återbruk och loppisar.
Det har för oss varit viktigt att använda miljöriktiga material.Vi har stått för finsnickeriet, måleriet och inredningen, där vi behövt har vi anlitat hantverkare från bygden.
Hantverkare vi anlitat:
Sandells Snickeri, Limmareds Rör, Elbyrån Centrum, Månstads Snickeri- & Bobinfabrik, Limmareds Kakeltjänst, Tranemo Glas & Aluminium, Traenemo Bleck och Plåtslageri, Svenljunga Byggnadsisolering.

På Vårhem, där Målarverkstan nu ligger bodde Hendel Svedberg som ursprungligen kom från Dalstorp där han hos sin far arbetade som bleckslagare.
Hendel föddes 1893 och 1920 flyttade han till Tranemo där han sedan bodde med sin fru Ebba och åtta barn.
Här tillverkades allehanda föremål i bleckplåt, som portörer en väska som användes av botaniker, fotogenkannor, silar, trattar, mjökhinkar. Bleckplåten importerades från England och USA.
För 3 liters mjölkspänner fick Hendel på 1940-talet 6 kr per dussin. Man tillverkade 100 dussin mjölkflaskor per vecka. En annan stor artikel var skärmhinkarna, som användes vid mjölkning. Skärmen var en utvikning upptill, så att man kunde hålla hinken mellan benen. För att få fram denna utvikning fordrades över 3000 slag med hammaren, så priset 18 kr per dussin var säkert motiverat.
Under kriget blev det svårt att få fram material, så från att ha varit 4-5 man blev det så småningom endast Hendel själv som höll på med bleckslageriet. Omkring 1965 slutade även han.
Det berättas att en gång på 1930-talet när dragkedjor började bli populära hade Hendel köpt en overall med dragkedja. Hendel visade sin finess för dem som kom in under förmiddagen. Så småningom behövde Hendel besöka dasset, men han var tvungen att löda färdigt hela sömmen på mjölkkrukan först, så det blev ganska bråttom med dassbesöket. Väl därinne skulle han dra ner dragkedjan, men det var omöjligt eftersom det kommit tenn på den. I sin förtvivlan slet Hendel sönder den fina overallen, det var första och sista gången Hendel hade en arbetsoverall med blixtlås.
En bror till Hendel startade det för många kända Svedbergs i Dalstorp.
 
I Hendels verkstad hyr nu Beriths fotvård in sig och jag, Lena Björn, har på övervåningen min ateljé.